Och så var de iväg - 5-milen män. Lätt underhållning för en däckad mig. Intag av lugnande medicin så tankarna håller sig vilande, skönt, skönt att slippa ha ångest som river i min själ. Helgen förflutit med självskadande och besök hos läkaren för att sy. Inte inläggning i helgen utan på måndag. Vill och vill inte. Ett måste men gud va tråkigt. Jag klarar inte av vardagen. Ångest som river, kramade läkaren, hur tokig är jag? Tack snälla doktorn. Tack alla för all vänlighet. Tacksam. Snälla sköterskor och undersköterskor. Alla människor som har hamnat på rätt plats. Tänk att det finns såna. Nu ska jag åter lägga mig i soffan och slötitta. Hoppas på Hellner - eller Northug.