Efter åratal av minimalt med mat och evigt motionerande har min kropp sagt ifrån. Den orkar inte längre. Och jag är så ledsen. Jag orkar inte mer. Jag var för blodprov idag på vårdcentralen och det går knappt att klämma ut några droppar blod av mig. Jag är beryktad på vårdcentralen och alla suckar när jag kommer.

Och jag är SÅ ledsen. Jag fryser ständigt, inga blodådror kan ses. Till och med narkossköterskan senast höll på att ge upp. Jag kapitulerar och jag sa till min kurator idag att jag ick orkar mer. Men jag är så rädd jag ska ångra mig om jag slutar vara patient där. Är det värt att orka leva?

Jag orkar inte mer, ett helt liv bortkastat i fingrarna på mister ätstörning. Jag vill bara gråta.