Ja men visst, fortfarande iskallt ute och inne, det kommer jag att tjata om tills det blir sommar igen (och då är det väl inte varmt då heller...).

Lugn lördag förmiddag, åkte i väg och handlade mat, och sedan in till staden för att bli ljushårig. Vilket jag blev, och nu ser jag lite roligare ut än mitt tråkiga gråa, jag är jättenöjd. Jag har svårt att sitta still, men fick jobba på det.

Ikväll är vi bortbjudna och det är väldigt länge sedan, tror det var i juli.... Men jag ska hänga på ikväll och försöka umgås utan att få svårt att prata (tror det är en medicinbiverkan). Men jag ska ju inte ha alldeles för roligt heller - så det blir att slänga ner några Zyprexa i väskan.

Det är en kylig dag idag, jag sitter inne i filt och fryser. När Zyprexan verkar så ska jag gå och lägga mig. Är lite orolig och stressad idag. Först tog jag blodprov och det är en prövning, mina kärl drar ihop sig och vägrar ge ifrån sig något blod. Men till sist....äntligen. Gick det bra.

Sedan läkarmöte med terapeut. Det gick bra, fick sagt det jag ville men så här efteråt känner jag mig lite orolig och ledsen. Ensam på något sätt. Men läkaren är snäll och mycket trevlig, mån om att jag ska må bra. Och terapeuten är bra, fast hon ville diskutera ekonomi med mig och det var tråkigt, hon vill att jag ska spara pengar och inte springa till H&M varje gång jag har en peng över. Jag får försöka. Bläh.

Vem bryr sig om jag har nya kläder titt som tätt?? Precis som om jag ska dömmas efter det? Jag har ju kläder så det räcker nu...

Att älska mig i nöd och lust. Så sa prästen. Trots allt. För vad jag gör. Hur långt jag än sjunker. Älska mig. Du ser mig och känner ömhet, trots allt. Hur långt kan du sträcka dig? Jag är älskad. Och ändå så skadar jag mig själv (och familjen), och ändå så tittar du på mig och säger att du älskar mig. Men kanske en vacker dag så är det nog för dig? Älskade dig. Älskade mina barn.

Ikväll är jag orolig och nervös, vet inte var jag ska ta vägen. Jo, har redan gått en promenad. I morgon ska jag träffa min doktor. Kanske har hon fått nog också? Eftersom jag inte är den "fina" patienten hon vill att jag ska vara????

En kväll ligger framför mig och jag längtar efter att få sova. Slippa alla funderingar och oro i bröstet. Och snart kommer min älskade hem. Och jag känner trygghet igen. Sov så gott!

Jag förstår inte hur jag ska hitta entusiasm nog att skriva här. Jag är helt utplattad, är trött och rastlös. Jag vandrar bara omkring och försöker hitta på saker att göra men gör bara allt halvvägs innan jag avslutar det hela. Jag har ingen energi. Orkar inte städa. Orkar inte laga mat. Orkar inte gå promenader. Orkar inte ringa folk. Orkar inte ha någon hobbys. Min konstärliga ådra är borta. Nu ska jag försöka ha en trevlig söndag.

Vad ska man skriva? Skriver att jag fryser och att jag inte vill gå ut men att jag måste. Har klätt på mig och ska snart ta tåget. Det är terapeutmöte idag, och det kan ju gå hur som helst. Jag känner mig så där lagom. Platt. Varken bra eller dålig. Inget att säga. Jag tjatar ju om att medicinerna funkar, men det gör de faktiskt. Har lite ångest mest hela tiden, men det är ju en annan sak. Jag försöker låta bli Sobril, men det är inte lätt. Nu har jag nästan ätit upp alltihop och jag vet att min läkare inte vill skriva ut detta till mig, men ska göra ett nytt försök.

Nehej, har Gomorron Sverige på tv och jag känner mig så där normal när jag har på det. Vanligt folk liksom.

Har:

Gått lång promenad och träffat på kor och hästar.
Legat i sängen i solen med filt på.
Varit nervös och orolig
Tagit en Sobril. Lugn efter det.
Sonen åkt till Norge.
Ska jobba idag, blir nog trött, hög ansträngningsfaktor.
Yr av alla mediciner. Men bra effekt.

En bättre dag idag, frukost och morgon-tv och -1 grad, det blir till att ta på sig med varma kläder! Jag ska åka in lite tidigare till jobbet, har tänkt jag ska ta vägen om biblioteket. Behöver några böcker till helgen. Jag har svårt att läsa, är väl rastlös pga medicinerna, men nu SKA jag övervinna rastlösheten och ta mig an en bok.

Min man har bjudit mig på restaurang ikväll, jag fyllde ju år här om dagen och så har jag inte mått så bra, så det känns bra att ha det trevligt runt mig nu. Hålla mig över ytan och inte sjunka ner till avgrunden, och ha svårt att jobba.