Min fredag: vaknade till ett SMS från dottern - och sedan knackade det på dörren och där stod ett blomsterbud med en bukett från dotterns nya arbetsgivare - prata om att hon har hamnat rätt i arbetslivet...Är man landstingsanställd som jag så händer inte sånt. Möjligen en krans till kaffet?
Jag har förberett kalaset vi ska ha i morgon, jag och dottern. Vi fyller år. Jämnt. Mina föräldrar kommer och ska sova här. Jag mår inte bra, känner mig lättare hysterisk bara vid tanken, och lättare hypoman, lagade massor med mat igår och var sugen på att vandra på E4:an. Och så är jag besatt av tanken på att göra mig illa. Jag har lovat skötaren att inte göra något, gör jag det så bryter hon kontakten med mig. Hot eller? Får man göra så? Effektivt annars.
3 kommentarer:
Det finns en man som en gång i tiden hade översyn för missbruksvården i Göteborg. Han sade: Vi skriver ett kontakt med missbrukarna, att om de knarkar blir de utkastade från programmet. Det hela var förstås ett rejält misslyckade för missbrukarna var ju där för att få hjälp med sin sjukdom. Det verkar som din skötare tror lite samma sak: Att du kan tänka dig frisk bara det hotas nog. :(
Kram!
Jag hade nog tyckt att det var hemskt orättvist. Men ändå, så länge det funkar så är det ju på något sätt ändå bra...? Hoppas du lyckas stå emot impulserna att skada dig. Du är värd bättre!
Hoppas ni får ett jättetrevligt kalas!
KRAM
Hm... Vet inte om det är bra eller dåligt att ha kontaktens ansvarsbörda liggandes på sina axlar. Men jag antar att det ligger nåt i det.
Önskar dig snälla tankar om dig själv. Utan självskada.
(gällande självskadeimpulserna; Tänk om det var din egen dotter som tänkte så om sig!?... Så brukar jag tänka när det är som jävligast för mig och jag inte kommer ur självdestruktiva snurren... )
Skicka en kommentar