Med mera

Efter att jag har legat och vilat mig nån timme mår jag lite bättre. Jag tror jag ska orka sitta här och skriva några rader. Jag har mått så dåligt fysiskt ett tag nu och idag efter att jag åt frukost mådde jag riktigt dåligt.
Jag vet inte om det är:
a) Litiumkoncentrationen
b)för mycket träning
c) för lite och enformig kost
d) Seroquel - för hög dos

Jag får väl eliminera en sak i taget... Idag är jag sjukskriven och är tacksam för det. Har svårt att koncentrera mig och är en "dålig" anställd. Idag är det KBT-terapi hemma hos mig. Jag har ingen lust, det är skitjobbigt med KBT, jag blir helt slut. Det är jobbigt att utsätta sig för det man hatar mest av allt. Helst vill man bara säga att man vill avsluta det hela snabbt. Men jag är ju så jävla plikttrogen, det är säkert, så jag gör vad jag blir tillsagd.

Igår gick jag på cytologprov på Kvinnohälsan. Det är ju inte heller något som är favoritsysselsättning. Men jag jobbar hela dagarna med kvinnor som har cellförändringar i livmodern så jag vet att det kan hända, så därför går jag. Det är dock ett paradox att jag går på kontroller både för min livmoder och för min hudcancer, när jag stundtals tänker att jag vill ta livet av mig. Den senaste tiden har tankarna dykt upp igen, jag vet inte om jag orkar leva längre och det är inget jag bara säger. Jag är inte rädd, jag bara orkar inte med det här. Men jag har ju barnen och det vore väl förfärligt om de blev moderslösa? Jag kan inte förstå det för jag tycker inte jag är någon bra mor, men en mor är väl en mor tänker jag.

I allafall myllrade det av kvinnor på Kvinnohälsan, det var helt otroligt och inte en man så långt ögat kunde nå. Väntetid på över en timme. Men när man väl var där inne gick det i en rasande fart. Skönt att ha det gjort. Efter det gick jag på stan ett tag. Tittade på kläder och fann en t-shirt jag ville ha. Bestämde mig för att köpa den och skulle till att betala med Visakortet Nordea. I kassan fungerade inte Nordeakortet så expediten bad mig gå och ta ut i en bankomat. Javel. Men det gjorde jag inte för jag orkade inte, så nu blev det inget köp och idag är jag glad för det! Sicken tur! Jag får ta en ny sväng på stan någon annan dag.

Min man ringde mig, ville höra hur det var. Själv är han jättenegativ över allt och alla. Jag finner det väldigt provocerande och jag inser hur jobbigt det är med en person (som jag har varit) som bara klagar och inget är bra. Jag försökte muntra upp honom utan någon större framgång. Jag blev helt dyster av samtalet, allt är bara skit och inget är bra. Sa han. Jag ska ringa min son som bor själv och som är arbetslös för tillfället, och som inte har någon större rutin över dagen. Han är väl jättenegativ över livet han också förstås. Så jag intar rollen som positiv. Och försöker säga fina ord över livet och över solen som skiner på oss idag.