Jag har jobbat idag, det har varit en sån dag som jag inte kommer ihåg vad jag har gjort eller vad jag har sagt. Nu sitter jag här. Håller på att trappa ut Zyprexa. Jag har inte märkt något av utsättningen, mår bra, är nöjd och glad över mitt beslut att sätta ut medicinen. Jag längtar tills den är ur min kropp. Jag vet att jag kan bli dålig igen men jag har ju bett om att få en annan medicin istället. Litar på det. Är ensam hela helgen. Det blir både bra och dålig. Mest bra hoppas jag.