söndag 24 april 2011

Söndagen snart slut och sängen väntar. Jag har börjat få en del skakningar och ryckningar och det är väldigt plågsamt när man försöker sova. Jag förmodar att det är en medicinbiverkan. Jag har varit ganska trött och lite nere idag men trots allt fixat påskmat till familjen. Det kändes bra. Sitta med man och barn. Det var länge sedan.

Känner mig utanför allt och alla. Som om jag befinner mig en bubbla där jag inte förstår det som händer utanför. Jag hör inte det människor säger och orkar inte lyfta ett finger. Som om jag inte förstår livets koder. Är till av ett misstag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Alla människor är väl till av slumpen, men det betyder inte att vi är misstag. Jag förstår precis vad du menar med bubblan; den kan vara väldigt plågsam så jag hoppas att den lyfter snart.

KRAM!

Miriam sa...

Du förstår! :) En lättnad. Inte bara jag. Kram!!