Ännu en vecka passerat

Mycket har hänt, mycket prat och diskussioner, mycket terapi i alla dess former både med terapeut och arbetsterapeut och idag ECT. Jag sitter här och försöker vakna, jag blir oerhört påverkad av narkosen, det tar oändligt lång tid till dess att jag orkar sitta uppe. Har legat mest hela dagen. Just idag gör det ju ingenting att vara inne - det stormar ute värre än värst. Jag måste ut en sväng och hämta cykeln vid station men jag skjuter upp det ett tag till. Jag är ensam hemma ett tag till.
Att sövas är ganska skönt kan jag tycka - lite svårförklarat - men det är skönt att få vila sig bort ett tag. Man ligger där i sängen och det trixas och fixas med sladdar och sprutor och så får man den äckliga plastmasken över näsa och mun - oerhört äckligt och ångestframkallande - så sprutas bedövningsmedlet in och så känner man hur man försvinner in i dimman. Efter ett tag - ganska länge för min del - idag blev jag omnämnd som Törnrosa - så vaknar man och förstår inte alls vart man har hamnat. Man ligger ett tag och så får man gå ut i väntrummet och äta en macka och dricka kaffe, aldrig har det smakat godare! Så kan man sitta där och prata med en medpatient, det är väldigt intressant att höra andras historier, det är oerhört många som har det jobbigt i livet.
Min svärmor och svärfar kom och hämtade mig och skjutsade mig hem, vi stannade på bageriet och köpte bullar och bröd - smaskens. Och nu är det snart dags att göra lite middag. Måste ha med till jobbet i morgon, jag har inte bestämt mig för om jag ska ha nåt idag, kanske inte..... men då får jag ljuga om det i morgon när terapeuten ringer och undrar vad jag har ätit. Jag hade gått ner ett kg i morse, blev glad, men ska inte gå ner så egentligen borde jag äta lite extra idag men det är svårt....