Vet inte vad det är med mig för tiden, men jag är passifierad, utan ork eller lust. Känner mig som en passiv passagerare till livet där jag inte vet om jag ska åka en hållplats till eller om jag rent av ska kliva av? Jag har haft sån ovilja och olust att skriva både här och där, kanske kan det förbättras.
Det upptäcktes att jag av någon anledning jag inte vet varför hade för liten dos Litium så därför har vi höjt igen. Vi höjde i fredags och min kropp mår inte bra av det. Jag har själv tillfört kroppen för lite vätska och misshandlat den på annat sätt, så jag är inte i bästa fysiska form. Jag är glömsk pga mediciner/ECT/svält etc, etc. Jag är ett vrak med andra ord. Det är hårt att inte komma ihåg - alltså verkligen INTE komma ihåg hur jag kom mig hem från jobbet i fredags och om min son har varit här och i så fall hur han kom sig hem till sitt hem igen?
Jag känner mig dum. Jag är osmart. Vi hade en häftig diskussion på psyk idag igen. Jag har lovat orka ett tag till.
Jag ska försöka skriva både här och där igen när jag har fått ordning på huvudkontoret. Jag läser era bloggar och är avundsjuk på att ni fortfarande är intelligenta hela högen. Avis. Det är jag. Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar