Har känt mig så nere ett tag. Det har varit/är svårt för mig att engagera mig, eller att föra en enkel dialog. Träffade min terapeut idag, här hemma hos mig. Vi har försökt vända det trista till något bättre, och jag mår faktiskt lite bättre nu. Vi har pratat om de fina sakerna jag har gjort och hur jag ska kunna tänka på det bra och inte på det dåliga. Det är svårt, men jag mår faktiskt bättre efter att hon varit här. Ska försöka skriva ner tre fina saker jag gjort idag. Jag berättade för henne att jag provat mig på självskattning med MADRS och fått höga poäng, men då sa hon att denna självskattning inte är så uppskattad inom psyk-vården därför att det blir som ett kvitto på att man mår dåligt, och så mår man ännu sämre. Jag kan förstå poängen i hennes resonemang, för efter att jag gjorde testet så mådde jag faktiskt sämre. Gu va höga poäng - jag måste ju vara allvarligt deprimerad!
Jag berättade för henne att jag börjat få tvångstankar igen om att göra mig illa och hur det i detalj skulle gå till. Jag känner mig nästan besatt och är rädd för mig själv. Jag får hålla mig långt undan de farliga sakerna.
Ikväll kommer ångesten ånyo, det är väl dags för ett piller igen. Som tur är ska min dotter inte vara hemma ikväll (behöver andningsrum), så jag kan få slappna av ordentligt.
1 kommentar:
Det är inte helt enkelt att lära sig fokusera på det positiva. Jag fixar det bara ibland. Men det är värt besväret när man väl lyckas!
Den sortens tvångstankar har jag ju själv från och till, det är väldigt tröttande. Man känner sig ändå lite starkare efteråt om man lyckas stå emot, så jag hoppas det går bra för dig.
Skicka en kommentar