lördag 14 maj 2011

Jag tycker det är så svårt att skriva här. Jag låter som om jag är någon annan. Min hjärna är tom och kroppen känns ihålig. Tack vare medicinerna. Som om jag lever i en bubbla utan någon mening eller initiativ. Effektiv medicinering men livet saknar lust och mening.
Därför är mina inlägg konstlade och substanslösa. Jag sitter och stirrar framför mig och vet inte vad jag ska ta mig till eller vad jag ska tänka. Öh. Kära doktor - en bra mix av mediciner har jag fått - vällyckat!

2 kommentarer:

S sa...

Usch så jobbigt det är med medicinerna. :( Utan kan man leva, men det går åt skogen till slut (åtminstone för mig). Med känns det som om någon dragit ner volymen på tv:n så man knappt hör något, som att vara inbäddad i bomull så man knappt kan andas.

Men prata du med din doktor och se om något kan göras. Jag vet att det kan vara jobbigt att kräva något, och ibland går det inte att hitta den perfekta medicinblandningen... och har man sen varit med i några år och testat tusen olika behandlingar så känns det ännu jobbigare att klaga, men försök.

Kram!

Miriam sa...

Så skönt - du förstår vad jag menar. Precis som att någon skruvat ner volymen så man inte hör något. Tack för dina ord! Kram!