lördag 6 november 2010

Katastrof = inflammation i höften = svårt att gå = kan inte ens dölja det. Och hur ska jag nu göra med mina tvångsmässiga promenader i skogen? Plåga mig är något jag kan. Ett steg i taget. Och så kan jag gå och lägga mig efteråt.

Har sovit jättedåligt i natt. Legat och vridit på mig. Önskat att sömnen skulle drabba mig. Undrat varför jag inte kan sova - jag som alltid sover så gott. Nu har jag ätit en bra frukost. Och ute är det frost. Och inuti mig är det panik.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter plågsamt med höften. Och synd att du inte kan vila. Får du någon form av inflammationshämmande?

Hoppas att nattens sömnproblem bara var tillfälliga och att du får sova gott inatt.

Kram!

Miriam sa...

Ja det är inte roligt med höften, jag har inte kunnat ut och gå heller, försökte men det gjorde för ont. Och inflammationshämmande tål jag inte för magen. Kul. Hoppas jag får sova i allafall. Kram