tisdag 13 oktober 2009

Ny dag

Ingen gråt idag, bara sorgsenhet. Och förtvivlan över att jag är utförsäkrad 1/1 och att jag måste vänta på läkarintyget och är därför tvungen att jobba heltid fr o m 1/1 tills det eventuellt accepteras av FK. Hur ska det gå? Hur har ni det?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hur känner du dig inför ett heltidsjobb så snart? Jag jobbar 60%.

S sa...

Det låter hemskt att behöva vara så pressad och inte kunna påverka saken. Jag vet hur otroligt stressad jag varit ibland när jag inte kunnat få ett läkarintyg i tid, man har ju liksom inte en Pippi Långstrump-kappsäck med guldpengar undanstoppad under sängen...

Jag har ju haft turen att få det klart med min sjukersättning. Visst önskar jag att jag hade kunnat jobba istället, vara oberoende av myndigheter och vården (och skulle inte säga nej till att få ut 2-3 gånger så mycket pengar i månaden, fullt möjligt även på ett okvalificerat jobb). Men när det nu är som det är... så är jag glad att jag slipper våndas i ovisshet de närmsta åren.

Miriam sa...

Ylva: Ja för mig att jobba heltid är katastrof. Jag mår aldeles för dåligt. Det har funkat sisådär på 75 % men absolut inte på mer än det.
S: Jag har förstått att du har hunnit klart med din sjukersättning och det är ju klart man helst velat jobba heltid men nu är det inte så.