Så som jag är

Nu är påsken över och snön som föll i morse är borta. Det har varit en grå dag idag, och så kallt och surt så vi hade en värmefläkt på några timmar. Vill inte frysa.

Jag tog bilen in till Staden för att kika lite i affärerna men också för att öva mig på bilkörning. Jag kör bil väldigt sällan av olika anledningar, men jag vill absolut inte komma för långt bort från det. Det gick bra! Jag köpte en skjorta till min käre man som fyller år på onsdag, och så passade jag på att köpa en klänning till mig själv, jag hittade många anledningar till att göra det.... :-)

Men annars har det nog varit en ganska bedrövlig helg och jag ska nu berätta lite om hur jag har haft det och vara ganska så ärlig fast det är pinsamt och bedrövligt. Jag är ganska ledsen ikväll, inte deppig utan ledsen för att jag är så trött så min kropp inte orkar hålla sig upprätt.

Igår var jag mer eller mindre sängliggande förutom på morgonen innan eländet började, då jag gick 9 km i rask takt. Efter det åt jag bara yoghurt och lite bröd. Detta pga att jag har en fruktansvärt dåligt mage som inte tål någonting. Detta efter åratal av missbruk av laxermedel, och intag av bara bröd, så min mage inte tål varm mat. Nu har jag haft en period med överdrivet användande av laxermedel igen. Idag försökte jag äta lite lax men är nu sängliggande igen. Jag har varit ute 9 km idag också liksom alla andra dagar. Jag är trött och energifattig, allt jag gör måste jag göra i slow motion för att orka.

Nu gråter jag en skvätt igen. Det är så hopplöst och jag undrar hur länge min kropp ska orka. Jag är så elak mot mig själv.

I morgon ska jag till terapeuten igen. Jag vet hur det kommer att bli och jag har ingen lust att gå. Hon säger att det är upp till mig och ansvaret ligger på mig och det är mitt val. Som om jag inte vet det. Men jag klarar inte. Det har varit på tal att jag ska få träffa en dietist. Jag kanske ska ta upp det igen med min arbetsterapeut igen. Samtidigt så blir jag trött när jag tänker på att jag ska blanda in ytterligare en yrkesprofession. Hur mycket jävla terapi ska jag orka?

Tankar på döden vimlar omkring i min hjärna igen. Jag såg ett program igår om en som provade ut sin kista, det kanske vore något för mig, att planera liksom.

Hej med er!