Juldagen

Hade ställt klockan på 8:20 och skulle gå upp då och äta frukost i lugn och ro, men jag somnade om efter att klockan hade ringt. Förstår inte vad som händer, jag brukar ju alltid gå upp direkt, men nu ligger jag som oftast kvar och slöar. Jag tror det är Seroquelen, detta började efter att vi höjde dosen. Åt en snabbfrukost och gick sedan ut för en skogspromenad. Har fortfarande dåligt samvete för att jag vräckte i mig massor med godis i går kväll. Skit samma, på julafton får man faktiskt lov att äta tills man spricker. Vi åt mycket och gott, och det blev en hel del presenter också. Alla var nöjda till slut.
Vår son har åkt hem igen, det har varit väldigt trevligt att ha honom hemma, men det är klart han vill hem. Han skulle ha fest ikväll. Det ska inte vi.... Jag känner mig lite låg, lite vemodig nästan. Lättpåverkad. Och lite bekymrad över att jag glömmer hela tiden. Inte lika roligt när jag frågade sonen för femte gången var de skulle på fest ikväll?? Då sa han: men mamma - DET HAR JAG SAGT!!
I morgon ska jag åka in till stan och gå på rea, jag har fått en del pengar som det ska sättas sprätt på, hm, vad ska jag ha? Jag kommer säkert att få sån prestationsångest över vad jag ska köpa så jag kommer inte att klara av att välja något och får åka hem utan nåt. Man ska ju välja det allra bästa....mest för pengarna..... Tänk om jag har växt ur mina kläder över julen? Tänk om jag inte har något att ha på mig när jag åker in till stan i morgon? Jag kan nästan se hur pepparkakorna ligger som ett lager kring kroppen. Nej här får vi skåla i Ramlösa några dagar!