lördag 5 juni 2010

En ny dag

Idag är en ny dag, och vad ska det bli av den? Inramningen är bra - sol, inte stel i kroppen, inte ont i höften, en glad man och en glad dotter. Jag har ätit frukost och läst tidningen. Jag har lite svårt att koncentrera mig, men får ta och läsa tidningen en gång till sen. Jag känner mig lite stressad över att jag snart måste ut och gå eftersom gårdagen bestod till det mesta av att äta och jag är ivrig efter att få "rensat" kroppen.

Har fått order från skötaren om att skriva matdagbok. Var på bokhandeln igår och hittade ett skrivblock för en billig penge. Jag har en favoritbokhandel på stan, jag älskar alla böcker som finns, skrivblock, pennor, födelsedagskort och inte minst almanackor. När jag (tidigare icke-medicinerad med Litium) var uppåt köpte jag alltid almanackor. Jag har en hel drös med dem, och jag har lagt ut tiotusentals kronor på dyra skinnalmanackor från Filofax t ex. Jag försöker sluta köpa, det är lite som att vara beroende och att jag måste genomgå avvänjning från dessa underbara saker. Får använda hjärntvätt : "jag SKA inte köpa, jag SKA inte köpa". Köpte en rosa i USA när jag var där nu, den ska inte användas utan ligger bara där. Jag är en samlare. På det mesta.

Jag tog bort 10 mg Zyprexa efter överenskommelse med läkaren och blev snabbt dålig igen. Det är ju bara inte sant, att jag måste ha 20 mg Zyprexa för att inte bli tokig. Vi försöker igen med 15 mg för att se. 20 mg är för mycket för mig med min pyttekropp. Läkaren sa att vi kanske skulle ha Tegretol istället. Jag har aldrig läst om någon som har det. Jag frågade i forumet men fick inget svar, är det så att ingen vet??

Hade en äcklig upplevelse i förrgår, kanske någon som vet vad det var? Det här blir lite som "fråga Lund", men men. Jo, jag hade själen separerad från kroppen. Alltså jag tittade i spegeln och blev förvånad över att jag såg ut som jag gjorde. Precis som att jag var gäst i min egen kropp? Jag blev rädd och vågade inte titta mig i spegeln på hela dagen. Också när jag gick promenad så var det som att jag befann mig i ett skal och att jag snart skulle lämna kroppen. Någon som vet??? Håller jag på att förlora förståndet? Eller har jag redan gjort det??

Trevlig lördag!

3 kommentarer:

S sa...

Jag kan förstå att man kan bli beroende av almanackor, det finns så fina, tur att jag aldrig börjat köpa dyra för då hade jag säkert också blivit fast...

Tegretol åt jag för några år sedan. Det var innan jag hade någon bipolärdiagnos, jag fick dem mest i ett försök att komma åt mitt självskadebeteende. Som jag minns det blev jag lugnare, kanske lite väl utjämnad efter ett tag. Inga extrema biverkningar, lite torr i munnen. Men jag var usel på att sköta medicineringen på den tiden, började och slutade hur som helst beroende på vilken idé jag hade för dagen. Så det är svårt att utvärdera. Jag skulle iallafall vara beredd att testa den igen om allt annat skulle krångla.

Ett problem med den är att den interagerar med många andra mediciner pga hur den påverkar leverenzym. Det innebär mest att om man börjar med någon ny medicin i tillägg så måste man kolla att de inte krockar, doser kan behöva justeras o.s.v.

Din skumma upplevelse kallas dissociation, vilket är ett samlingsbegrepp för olika upplevelser, det du kände kallas närmast depersonalisation, att man upplever sin kropp och sin person som något främmande. Typiskt det där att inte känna igen sig i spegeln. Alla människor kan dissociera ibland, men det är vanligare om man är psykiskt stressad eller har någon psykisk sjukdom. Det är inte farligt i sig, men går man omkring så hela dagarna kan det bli väldigt jobbigt.

Ha en trevlig lördag själv!

Anonym sa...

Jag är också beroende av att köpa skrivmaterial. Köpte massor av almanackor och A5-block, trodde att det skulle hjälpa mig kontrollera mitt liv och börja skriva igen.

Hoppas att du får en fin dag!
Kram!

Miriam sa...

Tack S och Charlyene för kommentarer! Era kommentarer är värdefulla för mig, det ska ni veta. Jag hoppas ni hade en skön lördag. Här skiner solen än fast det är kväll. Kram!