Vi har besök i kväll, svärmor och svärfar är här, och min man och dotter samt mig. De tittar på fotboll på tv´n. Det är en upplevelse kan jag säga, med kommentarer och skrik när det blir mål eller någon ligger ner. Jag har hela vardagsrummet fullt med experter, tänk vad bra det skulle bli om de hade gjort som de säger här i rummet. Innan detta hade vi sallad som min dotter hade gjort, det var jättegott, och snart ska jag sätta på kaffet och då ska jag ha bestämt om jag ska ha en muffins till också.

Jag känner mig egentligen lite utanför, är trött och ointresserad av att prata. Känner mig sänkt och likgiltig till det mesta. Jag vill egentligen helst bara få vara i fred, men nu får jag stå ut i 90 minuter med besök.

Jag går och grubblar på min terapi, hur jag ska göra, jag har haft terapi nästan hela mitt liv och jag känner mig nästan terapiresistent. Det enda som egentligen funkar är KBT. Vi har jobbat mycket här med mitt tvångssyndrom jag och min arbetsterapeut och då med KBT-teknik, det har varit framgångsrikt och hon och jag har en proffsig relation. Jag kommer aldrig att tro att hon ska kalla mig älskade och ringa varje dag. Kanske kan KBT- tekniken funka för ätstörningen också?