Några dagar har gått, kommer knappt ihåg vad jag har gjort. Men igår träffade jag i allafall min läkare och vi pratade ECT. Jag får inte underhålls-ECT eftersom jag som oftast snedtänder på det, men jag har fått ett telefonnummer direkt till ECT-personalen och kan få ECT på en gång när jag blir dålig. Det kändes som en bra deal. Jag har en toppenläkare - verkligen, jag får njuta så länge hon har hand om mig. På eftermiddagen kom arbetsterapeuten och det blev KBT för hela slanten. Jobbigt som fan, men har jag sagt att jag vill ha hjälp så får jag stå för det. Jag frågade henne om hon visste vad som hänt min terapeut, och fick då till svar att hon trodde det var nån slags influensa...Ja-ha, hon var inte död med andra ord...som jag trodde. Känner mig lugn efter det svaret.

Blev sjukskriven ytterligare 25 % och det känns mycket bra för mig. Jag har inte vågat berätta om det på jobbet, chefen är på semester men kommer tillbaka på måndag, ska berätta då.... Jag lär inte bli poppis, men det är jag ju inte från början heller så det spelar ingen roll.

Idag när jag kom hem från jobbet var jag jättestressad, dottern var hemma, det var rörigt, jag kände mig hetsigt godissugen, ville inte ut och gå min jävla långa promenad, allt var bara kaos, hysterisk kände jag mig. Nu har jag tagit 2 Oxascand och jag tycker att det har lugnat sig lite. Kan inte tänka. Ska gå och lägga mig snart. Sova bort resten av den här skitdagen.

Det som inte var skit var att jag träffade min son och vi köpte presenter till dottern som fyller år snart och som ska flytta till Lund. Presenterna ska överlämnas i morgon när vi ska äta pizza. Ska jag våga äta pizza? Hujedamej och god natt!