tisdag 8 september 2009

Klen

Jag är lite klen idag, har visst varit lite hypoman på sistone fast jag inte fattat det själv, gjort en del tokiga saker. Blev ledsen när jag var hos terapeuten, hon var inte på humör och repeterade om och om igen att jag måste ta eget ansvar. Känner mig helt oduglig som patient samtidigt som jag försöker tänka att jag just är patient. Jag försöker ta ansvar. Men ibland styr jag inte över mitt känsloliv. Jag kan gå omkring och vara hypoman utan att jag fattar att jag är det. Gråt.

2 kommentarer:

S sa...

Jag tycker det är jättesvårt att veta var gränsen går för vad man är ansvarig för. I vissa lägen tänker man faktiskt inte rationellt, ens sunda förnuft är som bortblåst, även om man kanske ser samlad ut på ytan. Kommer man själv på att man har problem så är väl ens ansvar att söka hjälp. Och på längre sikt har man ansvar att försöka göra det man kan för att förebygga ytterligare episoder, även om det sen inte alltid funkar i praktiken med mediciner och sånt. Men om man är mitt uppe i ett skov och inte inser? Hur kan man ta ansvar för ett problem man inte vet existerar? Svårt...
Kram!

Miriam sa...

Men va du är klok, jag ska ta några av dina ord och göra dem till mina när jag träffar terapeuten i morgon om det är ok för dig. Det är precis som du säger att man inte tänker rationellt. Som om hjärnan har totalkollapsat och blivit en smörja i hjärnan.